Vårt älskade hem, långt, långt ute i skogen...

Beläget vid en sjö...

lördag 4 april 2009

Stugöppningar och kattpiss.. är det vår då?!

Vintern vill inte släppa greppet om oss stackars människor som valt att bosätta oss här uppe i nordanlandet. Det har snöat massor med gånger den senaste veckan och jag är så less, så less. Jag har slutat att sopa bron, tänker att det får tina bäst det vill (eller inte vill).
Idag har temperaturen knappt orkat sig över plusstrecket.

Några vårtecken har jag dock uppmärksammat;

1. Morfar och mormor har börjat sova i sin sommarstuga som finns här på gården. Lukas är morfars trogna följeslagare på gården, de har projekt hela tiden.

2. Lilleman förefaller ha vårkänslor, han vill vara ute hela tiden.

Han är minsann inte less på snön utan gladeligen fortsätter han att skotta med sin lilla traktor.
Nöystugården inrymmer, förutom vårt hus och mormor och morfars sommarstuga, ytterligare en stuga. Den har tidigare varit i några släktingars ägo. Under de senaste två åren har de utsatt mig för en förtalskampanj som heter duga. Stundtals har jag varit alldeles förtvivlad över att allt som jag fått höra, men nu har jag kommit till den punkten att det inte längre berör mig. Det är tragiskt med människor som inte kan styra över sin missunnsamhet, och som inte kan bete sig på annat sätt än genom att såra och ljuga för att få andras sympatier.
Nå, hursomhelst, förra sommaren blev vi mer eller mindre tvingade att köpa denna stuga. Det kändes inge vidare till en början, ytterligare en stor kostnad, men idag är jag riktigt glad för det. Vi fick hjälp med den första avbetalningen av farmor och farfar och det är en utmärkt liten gäststuga som vi också så småningom kommer att börja hyra ut (så om någon är intresserad av lite semester i skogen; varmt välkommen att höra av sig).

3. Ikväll kommer till vår stora glädje farmor och farfar. De kommer att bo i stugan ända tills efter påsk. Så, det är alltså det tredje vårtecknet; att vi öppnar upp den igen för säsongen.


När det då känns ruggigt ute så är det ju underbart att få gå in i stugvärmen. När man kommer hem till oss, så ser det ut så här


Vi gjorde en utbyggnad för två år sedan eftersom den gamla hallen inte räckte till. Lilleman var på väg (under planeringsstadiet) och vi ville bland annat ha så pass stort utrymme att en barnvagn skulle kunna få plats. Vi tyckte också att det skulle vara skönt med en hall där man inte behövde känna att man "stod på varandra" om mer än en person vistades där samtidigt.

En garderob byggd i samma panel som övriga väggar, för att den ska smälta in så mycket som möjligt.
Underbart med en garderob i hallen där man kan gömma undan de mesta av vinterkläderna.

En väggbonad broderad av min farmor Jenny för länge, länge sedan.


Här skymtar dörren in till toaletten som också byggdes i samma veva.

Några foton av Lilleman pryder väggen. Givetvis ska lillan också komma upp där, men det har liksom inte blivit av än.

För de stora att hänga av sig sina kläder...

... och för de små.

Om man står vänd från andra hållet så ser det ut så här.

En korg för vardera familjemedlem. Och så den nu vita spegeln som tidigare var svart.


Jag önskade mig också en platsbyggd bänk. Det ordnade morfar. Där stuvar vi in skor som inte används dagligen, gummans voksipåse och annat smått och gott. Fantastiskt hur mycket som egentligen kan få plats... det förundras jag över varje gång som jag städar där...
Jag har sytt förhängetdraget av ett gammalt lakan. Och kudden känner ni väl igen; min första och hittills enda egentillverkade.

Rosor i fönstret tillsammans med lite spets och en numer shabbad ljusstake som tidigare var mörkbrun-läskig.

Ytterligare en ros. Den här krukan var tidigare riktigt dassig. Med lite vit färg och spets på sig tycker jag nu att den är fin.

Och om man har riktigt, riktigt tur så kan man finna denna filuren lutad mot ytterdörren hemma hos oss.
Lilleman som har 3-års kalas imorgon. Massor av småtjejer kommer hit... hahha... Den riktiga födelsedagen är dock på måndag.

Annars under veckan så har lillgumman börjat med smakportioner.

Spännande till en början...

Men vad ska man egentligen tycka om detta?!

Jag har stått med tassarna i många olika målarburkar under många, många timmar i veckan. Vad jag målat kan jag inte berätta än därför att det är en överraskning för någon som jag vet följer min blogg...

Vi har överlevt nästan ett dygn utan vatten. Vattenpumpen gav till slut upp för gott i onsdagskväll och det var några dystra timmar som då väntade tills elektrikern kunde komma på torsdagseftermiddagen samt en ny pump införskaffas.
Usch, det är verkligen pest och pina att inte ha vatten.

Idag tänkte jag inte avsluta med något citat från kattboken, däremot vill jag uttrycka min sorg och förfäran över vad som hänt katten Oskar. Eller hänt mina föräldrar. Eller mänskligheten. Eller vem som det nu har hänt.


I veckan har min mor fått ett brev från miljönämnden, någon har anmält henne för att hon inte skulle ta hand om katten Oskar därför att han springer och pissar på andras gårdar.
Nog är det väl ändå bra märkligt att katten Oskar inte känner till vilka kvadratmeter tomt som han tydligen endast har rätt att vistas på...
Visst är det otrevligt med kattpiss, det håller jag med om, men vad är det egentligen för några människor som blandar in myndigheter istället för att ta kontakt med den person (eller katt hahha) som det berör?! Dessa anmälare, har de alldeles tappat begreppet hederlighet? Eller har de kanske någon egen definition på det?!
Ja, detta övergår mitt förstånd sannerligen.
Och till min mor samt alla andra kattägare som råkat ut för samma sak är mitt råd; bry er inte om det.
Och till alla människor som inte tycker att katter ska få springa lösa, säger jag bara - piss off, för katter har precis samma rätt att gå fritt som vi människor har.


Och nu, i skrivande stund, visar sig solen äntligen, denna tidigare så grådassiga lördag.

Var riktigt snälla mot varandra, visst? Och kom gärna och ät tårta imorgon, ni som har vägarna förbi...

Kramar - massor av dem- från Petra

11 kommentarer:

  1. Visst, kattpiss luktar inte gott!
    Men det är naturligt!!!
    Det finns så ofattbart mycket mer elände i denna värld att verkligen slösa energi på, än kattpiss!
    Älgar o renar pissar ju dom också!!!
    Och hundar!!!
    Nä, fy skäms till den där anmälaren!

    Åhh va gulligt med smakportioner!!!
    Så himla kul med dessa miner! =)
    Det är sånt som gör att man längtar efter små bebisar! ;-) Mina har blivit såååå stora!

    SvaraRadera
  2. Va trevligt att titta in här och läsa ditt nya inlägg, det ger mig ny energi dom sista timmarna här på jobbet!
    Jag längtar efter er alla!!
    /Kram fr Sambon

    SvaraRadera
  3. Hej kära vän!
    Men morr, vad arg jag blir, vadå inte kan ta hand om, klös och fräs!!!
    Ses imorgon gumman, ska bli så spännande att se allt du gjort, är ju ett tag sen...

    SvaraRadera
  4. Krama lilleman från mig, hoppas han får ett bra kalas och fin födelsedag imorgon. Att katter springer runt är väl inget ovanligt, det har dom alltid gjort och kommer alltid att göra. Men jag förstår din mor om hon blir ledsen. Det finns alltid människor som måste "ge sig på andra" oftast beror det på att dom har så många egna problem som dom inte kan lösa så därför känner dom tillfredställelse
    i att få såra andra. Kul att morfar o mormor bor i stugan och att farmor o farfar kommer. Blir en riktig generationsgård hos er. Tänk om alla fick vara med och lära sig av det äldre, tänker på Lilleman det bär han med sig hela livet. Du ska se att snart lyser solen även på er där uppe och då lyser den ju dygnet runt.
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  5. Hej !
    Fin blogg Du har med fina bilder och rolig och intressant text.
    Det Du skriver om förtal känner jag alltför väl igen. Ett sätt att framhäva sig själv är tyvärr att misskreditera någon annan och det är väl det som Du har råkat ut för. Dessa människor dömer sig själva och även dom som inte har förmågan att genomskåda lögnerna.
    Må lilleman ha en trevlig födelsedag hälsar workingclasshero

    SvaraRadera
  6. Det är så roligt att följa din blogg. Du har så många fina ideér och projekt på gång. Jag fattar inte att du hinner!
    Vilken härlig hall. Vi gjorde samma sak när vi blev med hus. En liten hall blev en stor, jag ville inte heller trängas!
    Stort grattis till Lilleman. Vilken busig bild på honom i hallen. Han påminner mig om skådespelaren som spelar Dennis - du vet den där busiga ungen =). Din lilleman har lite bus-glimt i ögonen.
    Ha det bra i skogen. kram Lillan

    SvaraRadera
  7. Ja ett säkert vårtecken.....Kattpisset!
    Jag tycker verkligen inte om det men i år verkar det vara mindre än andra år, kanske för att jag har värst "vakthunden" här hemma.

    Vilken härlig hall med massa smarta förvaringar och snygga lösningar.

    Ha en bra dag
    kram p

    SvaraRadera
  8. Hej igen,
    i Kuriren gör de reportage, typ "Hemma hos..". De söker hem att besöka, varför inte ert hem?
    Ni verkar ha det så mysigt
    Glad Påsk // Lillan - igen

    SvaraRadera
  9. Här var det mycket läsning eftersom jag inte varit här och hälsat på på ett tag...
    Så goa dina barn är! Tycker det är så kul att se bilder på dom. Smakportionsbilden var för härlig!
    VIlken underbar hall ni har! Tänk om mna hade så stor plats... Vår hall är pytteliten, och det får bara plats två personer där, och då får dom knuffas lite också...hihi
    Kram
    Marie

    SvaraRadera
  10. Hej!
    Vilken fin hall ni har fixat till! Ja, det är jobbigt när man får stå på varandra, helst på vintern när man har så mycket kläder på sig! Så jag förstår att du är glad åt din nya hall!
    Och visst är det enormt vilken skillnad det är mellan norr och söder, vi har vår, och skriker ut det på våra bloggar och ni har vinter. Men, den kommer till er också! Och så får ni njuta av ljuset sen, och det får vi aldrig på samma sätt! Man får olika helt enkelt.
    Ha det bra!
    Hulda

    SvaraRadera
  11. Här har vi då grannarnas katter som springer överallt, men det är inget mot alla hundägare som låter hundarna göra sina behov precis på våran gårdsinfart eller uppför våran soptunna. DET är inte kul och hör inte till livet på landet...
    Vad fint ni har i hallen, det ser jättesnyggt ut! Gulliga bilder på barnen!
    Kram Maria

    SvaraRadera